tisdag, april 11, 2017

Till skatternas försvar


Det finns ett pedagogiskt problem med skattedebatten skriver Lars Kriss i Bohuslänningen. Det stämmer. Men Kriss har fel i att problemet skulle bestå i att folk inte förstår den godtyckliga principen att folk ska hälften kvar. Problemet är snarare att få vet att de får tillbaka det mesta av vad de betalar i skatt under en livstid. När vi är i yrkesverksam ålder finansierar vi det vi behöver som barn och gamla. Frågan är inte vilken procentsats som låter bra, utan hur mycket av våra inkomster som ska investeras i barndom och ålderdom. Har vi skattenivåer på 1950 talets låga nivåer får vi också en skola, pensioner och äldrevård som kommer att ha 50 tals nivå.

Sverige har världens bästa näringslivsland enligt affärstidningen Forbes senaste mätning. Detta trots att skatterna räknats som ett minus. I själva verket är de höga skatterna en förutsättning för att näringslivet ska frodas. Amerikanska delstater med högre skatter har också högre tillväxt än delstater med lägre skatter. Amazon ska investera en miljard dollar i Sverige. Huvudskälet är att det är lätt att hitta utbildad personal i Sverige. Det är ju gratis att skaffa högre utbildning här.

Hushållens disponibla inkomster, den inkomst man kan använda till konsumtion eller sparande efter att skatten är betald, har ökat med över 40 procent sedan 1993. Samtidigt har de flesta privata varor och tjänster blivit billigare. Det är alltså inte så att skatterna tvingat oss att dra åt svångremmen.

4 kommentarer:

Jan Wiklund sa...

Å andra sidan har det offentliga snålat in sen 1993. Kanske inte bara pga lägre anslag, utan också pga att de som jobbar där måste ägna så mycket tid åt att hålla reda på vart pengarna tar vägen att de inte hinner göra sitt ordinarie jobb. Svenska lärare ägnar minst tid åt eleverna i OECD, men de arbetar längst tid, se https://gemensam.wordpress.com/2014/06/28/lopande-bandet-hagrar-inom-valfardssystemen/.

Svenskarna kan ägna elva daler till att ta reda på vart den tolfte har tagit vägen sa en dansk iakttagare i slutet av 1600-talet. Ordning och reda är väl bra, men ibland kan det gå till överdrift, se http://www.dn.se/debatt/it-och-administration-har-perverterat-varden/

Anonym sa...

Att saker och tjänster blivit billigare ska tillskrivas den tekniska utvecklingen inte höga skatter. Sen är det ju så att prylarna importeras från lågskatteländer som Kina. Så visst hade höga skatter tvingat oss till sämre standard om vi inte haft lågprisimporten vilken ju dessutom är en förutsättning för att politikerna ska kunna fortsätta att ta ut höga skatter. Vi kunde ha betydligt lägre skatter om inte politikerna slösade bort skattemedel på en fullständigt vansinnig flyktingpolitik, utrikespolitik m.m. Den "humanitära" stormakten kostar på för oss skattebetalare!

Benny

Pierre Gilly sa...

Benny: Den tekniska utvecklingen har i hög grad finansierats med skatter. Datorer och internet kom från Pentagon, Jetmotorn från Nazityskland osv. Den svenska läkemedelsindustrin, Asea, Ericson och SAABs hade knappast funnits utan statens skattepengar. Om svenskar tvingats sy sina skoter själva hade vi naturligtvis varit fattigare, men så hade det ju varit även utan skatter.

Anonym sa...

Företagen som kapitaliserar på allmänforskning och liknande, borde vara mer involverade i finansieringen av dylik verksamhet. Ett mer symbiotiskt förhållande. Kom att tänka på " The Entrepreneurial state".