onsdag, mars 21, 2018

Opera & tvålopera

Jag lyssnar på Jean-Jacques Rousseaus opera Le Devin du Village när nyheten om att Nicolas Sarkozy häktats når mig. Rousseau lärde sig komponera på egen hand som vuxen men det låter proffsigt. Frankrike har en tradition av att ställa sina ledare inför rätta. Rousseau är ju mer känd för sina skrifter som inspirerade den franska revolutionen och ledde till att Ludvig den XVI blev giljotinerad.

Operan handlar om Colin och Colette som är förälskade men också misstänker varandra för att vara otrogna. Det var kanske en naturlig intrig för Rousseau som led av förföljelsemani. En skojare i byn utnyttjar detta faktum för egen vinning men – och här visar sig Rousseaus romantiska eller kommersiella sida – allt slutar ändå väl.

Le Devin du Village spelades för Louis XV den 1 mars 1753 och hamnade tydligen på alla topplistor direkt efter det. Kungen erbjöd Rousseau en livstidspension som denne tackade nej till. Hovet spelade även operan under bröllopet mellan den blivande Ludvig den XVI och Marie Antoinette. Mozart gjorde en parodi på Rousseaus musik när han var tolv år och Beethoven omarbetade en av sångerna.

Avrättningen av kungen och drottningen gick städat till jämfört med när en exekutionspluton gjorde köttfärs av tidigare premiärministern Pierre Laval i oktober 1945. Laval samarbetade för intimt med den nazistiska ockupationsmakten för att komma undan. Skarkozy har tyvärr fått gå hem och sova under häktningen men förhoppningsvis har myndigheterna snart tillräckligt med bevis för att sätta honom i Bastiljen för gott. Om straffet blir kännbart kanske det avskräcker andra clowner från att gå i hans små fotspår. Och på tal om smått: vem vet, kanske kan Sarkozys öde ge amerikanerna inspiration till en ordentlig vårstädning? Det vore ett bra slut på denna politiska tvålopera.

Inga kommentarer: